Om vi generaliserar brukar vi se två typfall av hur arbetet med nytta brukar fungera.
I det ena fallet har stor kraft (kanske allt för stor) lagts på att göra heltäckande business case eller nyttoanalyser för effekthemtagning som sedan legat till grund för beslut om initiativet. Bra så långt, men när väl utvecklingen är igång eller avslutad är det mycket sällan uppföljning görs. Givetvis för detta med sig en rad problem. Om vi inte följer upp effekterna får vi aldrig reda på vilken precision vi har i bedömning av effekt och nytta. Organisationen slutar att lära helt enkelt och då uppstår risken att, som vi sett vid ett flertal tillfällen, gamla business case återanvänds utan att det matchar vad som faktiskt ska utvecklas. Detta kan skapa en falsk trygghet i beslutsfattandet och man får egentligen aldrig ett korrekt svar på om beslutet var rätt eller fel eftersom ingen uppföljning görs på det, i egentlig mening, felaktiga beslutsunderlaget.
Det andra fallet vi stöter på är förstås värre, att ingen analys görs överhuvudtaget. Här får vi ofta kommentarer som att:
Oavsett om något är tvingande eller att magkänslan säger att det är rätt väg att gå finns det ändå flera skäl till att genomföra analysen. En verksamhet bedriver ofta en stor mängd utvecklingsinitiativ och någon form av instrument behövs för att ställa dessa mot varandra. Även om något är tvingande och måste prioriteras behöver det ställas i relation till andra pågående initiativ för att kunna göra faktabaserad prioritering i portföljen av de andra initiativen. Eftersom att alla organisationer strävar efter att bli bättre behövs också en måttstock som visar om man är på rätt väg eller inte.
Vi anser också att det måste finnas en spårbarhet i organisationen från vision ner till enskilt utvecklingsinitiativ (via långa och korta mål samt strategier). Resultatet av det som utvecklas ska stödja måluppfyllnad, direkt eller indirekt, och det enda sättet att säkerställa det är att låta nyttan visa på i vilken grad varje enskilt initiativ stödjer affärs- eller verksamhetsplanen.
Det kan låta fyrkantigt att göra så tydlig fokusering på de ekonomiska nyttorna och vi menar att det inte bara är de nyttorna som kan räknas i pengar som ska tas om hand. Andra nyttor som t.ex. kundnöjdhet eller miljöpåverkan kanske inte alltid kan mätas i pengar men är för den sakens skull inte oviktiga, snarare tvärtom i många fall. Det är den totala nyttan som ska analyseras och ställas mot verksamhetens alla målperspektiv, det är då vi är säkra på att beslut om prioriteringar blir faktabaserade.
Copyright © Verksamhetsutvecklarna.com, all rights reserved. Some images are under Public Domain Dedication License.